Livet är så sjukt orättvist!
Det händer så många hemska saker nu för tiden. Folk åker in på behandlingshem för sina psykiska problem och vissa tar livet av sig för att de lider så mycket. Varför är det så? Jag kan verkligen inte förstå vad i samhället som gör att så många mår dåligt psykiskt. Och det är riktigt hemskt!
När en människa är så desperat att han/hon tar livet av sig så är det något som har gått jävligt snett. Antingen har man skrikit på hjälp utan att någon har lyft ett finger, eller så har man inte haft orken att visa hur man verkligen känner. Det är förjävligt när det går så långt för det skadar så många människor! Det skadar liksom inte bara en person utan det skadar ett helt samhälle.
-
Jag har haft tur. Jag fick den hjälpen jag behövde när jag kände att jag ville ge upp. Det är så fruktansvärt tråkigt att inte alla har den möjligheten. Om jag kunde skulle jag hjälpa alla som hade ont i själen, men jag kan inte.
När jag blir stor ska jag försöka förändra vårat samhälle så att fler kan få hjälp. Så att familjer och vänner slipper vara med om att en kär vän tar livet av sig.
När en människa är så desperat att han/hon tar livet av sig så är det något som har gått jävligt snett. Antingen har man skrikit på hjälp utan att någon har lyft ett finger, eller så har man inte haft orken att visa hur man verkligen känner. Det är förjävligt när det går så långt för det skadar så många människor! Det skadar liksom inte bara en person utan det skadar ett helt samhälle.
-
Jag har haft tur. Jag fick den hjälpen jag behövde när jag kände att jag ville ge upp. Det är så fruktansvärt tråkigt att inte alla har den möjligheten. Om jag kunde skulle jag hjälpa alla som hade ont i själen, men jag kan inte.
När jag blir stor ska jag försöka förändra vårat samhälle så att fler kan få hjälp. Så att familjer och vänner slipper vara med om att en kär vän tar livet av sig.
Hrm.. frågan är ju om ni finns kvar?
Jo, men här sitter jag igen och skriver ett inlägg. Men frågan är ju om jag har några läsare kvar? För nu har jag ändå varit borta väldigt länge och jag har lovat och lovat, men struntat i att blogga i vilket fall.
Jag har tagit mig en rejäl funderare över om jag verkligen vill hålla på med bloggandet och kom fram till att jag vill det. Jag kanske inte kommer vara särskilt aktiv alltid, och i vissa perioder kommer jag kanske inte skriva över huvud taget. Men faktum är att om jag tar bort bloggen så kommer jag starta en ny inom kort för att jag behöver skriva. Jag har liksom ett behov av att dela med mig ibland. Både av meningsfulla och totalt ointressanta saker.
Så, om någon fortfarande kollar min blogg så vill jag bara säga en sak:
Förvänta er ingenting. Ibland kommer jag skriva 10 inlägg om dagen, ibland 1 i månaden. Jag har mina perioder, och så är det bara. Jag vet inte vad det beror på. Just nu har det hänt ganska mycket i mitt liv som har påverkat många saker. Det kan vara en av anledningarna. Men jag hoppas att ni tycker det är värt att läsa när jag väl skriver i alla fall!
